Under hela resans gång har vi småpratat ganska mycket på interkommen, men nu är det helt tyst. Jag flyger med reducerat varvtal, vi passerar toppen och ut över dalen ner mot Rjukan. Jag hissnar och får lite höjdskräck. Vi flyger ett par varv till och är hänförda av naturen, det är mycket vackert, på något sätt lite magiskt. Snacket på intercom'en sätter inte igång förrän vi styr mot Rakkestad via Notodden, Horten och Moss. Vi är lite tagna av upplevelsen och pratar om det fantastiska.

Jag jobbar i Norge 2 dagar i veckan och resten från hemmakontor i Falköping (ESGK), när möjligheten finns brukar jag passa på att flyga till
både Norge och Danmark.
Eftersom min arbetsgivare befinner sig i Moss har det tidigare inte varit så intressant pga det är långt till närmaste användbara flygplats. Men Kjeller utanför Oslo har blivit använt många gånger när det är Oslobesök som gäller.
Som många känner till invigdes Rygge flygplats ganska nyligen, Rygge ligger precis brevid Moss så jag ville gärna flyga tid nu. Men eftersom de inte har någon GA parkering på den förrän tidigast i början av 2009 så fick det bli Rakkestad denna veckan.
Givetvis lite långt till Moss för att det ska vara försvarbart rent tidsmässigt, men det är ju roligare att flyga. Speciellt nu med 2 små barn hemma, då får man se möjligheter till flygtid. Dessutom  väntades det ett högtryck hela veckan, och vårkänslorna spritter, flyg till Rakkestad fick det bli.

Take off 05.40
Planen var att flyga klubbens Cessna och ev. ha lite pax från jobbet på en kvällstur, det fick bli så.

(Soluppgång över Vänern)

För att jag skulle hinna till ett möte behövde jag ta en buss vid Rakkestad flygplats 07.07, planerad take off fick bli 05.40. Färdplanen med en kopia till Norska tullen (de behöver den 4 timmar innan) lämnade jag in redan kvällen innan.

Transportflygningen till Rakkestad blev som väntat ganska lugn. Så tidigt på morgonen kunde jag ligga kvar på sweden control ända till norska gränsen! Väl där blev det Farris approach innan inpasseringspunkt Kjenner till Rakkestad, då gick jag över lokalt.
Själva banan (15/33) har lite nedförsbacke, så jag fick faktiskt ta att göra om första försöket då jag slarvade, kom högt och hade för hög fart. På andra försöket med lite mera fokus gick det bra, parkerade och tog bussen till jobbet.

Jag har länge velat flyga till Gaustatoppen i telemark, jag och min fru har gått upp på toppen där en gång. Vi har besökt Rjukan och åkt skidor i Gaustablikk.
Det har dock aldrig blivit av, men kanonväder och en "frikväll" i Norge blev en perfekt anledning. En kollega följde med, både som chaufför till flygplatsen och för att se på sin "hytte" som låg på vägen till toppen. Sen hade han aldrig följt med i småflyg innan, så det verkade spännande. Jag hade knåpat ihop en ganska "rak bana" till och från men höll mig utanför Rygge och Torp Control. Totalt beräknar jag resan till ca: 2 timmar, de tar bara 50 min till Rjukan från ENRK, men jag lämnar naturligtvis lite plats för att se lite på stugan och Gaustatoppen.

Lättnavigerat 

(Vid bra väder är Gaustatoppen helt ok att navigera efter)

Ut från Rakkestad och öppnade färdplan med Farris igen.
När Rygges Civila del kom till gjorde man ganska stora
ändringar i luftrummen på östlandet, så ny karta är ett måste.

Vi passerar Dröbakk, Fjorden och ser Oslo Norrut, i höjd med Kongsberg och Notodden så börjar terrängen bli annorlunda. Redan nu är det ganska mycket snö och det dröjer inte länge förrän trädgränsen är borta på topparna. Ivar som är min passagerare ser sin stuga, fjället där han brukar åka skidor (som många andra hurtiga norrmän), vi är nu ute i okontrollerad luft. Gaustatoppen har vi sett sedan länge, det är lättnavigerat.
Naturen blir allt mer dramatisk, scooter-spåren är många, solen skiner, det är vackert.

De magiska ögonblicken.
Under hela resans gång har vi småpratat ganska mycket på interkommen, men nu är det helt tyst. Jag flyger med reducerat varvtal, vi passerar toppen och ut över dalen ner mot Rjukan. Jag hisnar och får lite höjdskräck. Vi flyger ett par varv till och är hänförda av naturen, det är mycket vackert, på något sätt lite magiskt.

Snacket på intercom'en sätter inte igång förrän vi styr mot Rakkestad via Notodden, Horten och Moss. Vi är lite tagna av upplevelsen och pratar om det fantastiska.

Vi samlar oss efter upplevelsen.
När vi åter kryssar Oslofjorden får vi se världens största passagerarfärja, Independence of the Seas. 4370 passagerare och 1360 i besättningen! Färjan som fraktar bilar och lastbilar mellan Moss och Horten ser ganska liten ut.

(Independence of the Seas är lite störren än färjan som går mellan Moss och Horten)

När vi väl landat och jag fått skjuts till värdshuset i Rakkestad sätter vi oss ner, samlar oss, pratar om turen och ser på bilder. Vi behöver båda smälta upplevelsen, "- Dette kommer jeg til å huske lenge" säger Ivar precis innan han åker.

(SE-LVS på Rakkestad flygplats)

Sista timman hem dagen efter naturupplevelsen bjuder på lika fint väder som tidigare, väl hemma i Falköping är jag ivrig att få komma hem och visa bilder. Just denna veckan behöver jag inte påminna mig om varför jag offrar så mycket till flyget och ägnar mig åt denna Hobbyn.

/Jesper Linder, Falbygdens Flygklubb

< Föregående		Nästa >